Elins

 Jag har undrat så mycket över hur den här dagen skulle bli den närmaste tiden. Liksom inte vetat vad jag skulle förvänta mig riktigt. Idag har vi tagit farväl av historiens kanske mäktigaste kvinna och drottningarnas drottning, en person som varit med i olika sammanhang för de flesta av oss sedan barnsben.  Att hon skulle få en pampig begravning och farväl det visste jag men inte riktigt vad att en stadsbegravning egentligen innebar.  Det var ju jättemånga människor i Westminister Abbey, både drottningens familj, vänner politiker, och 200 monarkier representerade ändå så tyckte jag att det var något som saknades. Jag tyckte att ceremonin var tråkig på något sätt den var fin men den var för högtravande och formell, jag saknade liksom en "nerv" i det hela. När jag tänker på en begravning så tänker jag mest på det personliga,  att det är personligt och hjärtligt. Det fanns inte där tyckte jag. hade väntat mig mig att någon i familjen skulle läsa något bibelstycke tex så jag blev ganska förvånad när så inte var fallet. Om man jämför med prinsessan Dianas begravning så kändes den mycket mer personlig tycker jag. Familjen pratade på ett sådant varmt och fint sätt om sin saknade och enormt älskade familjemedlem på ett sätt som ej gjordes här. I och för sig så var väl inte drottning Elizabeth direkt känd för att vara så särskillt sentimental och fylld av känslor så det låg väl inte för henne på samma sätt. På Dianas begravning så tyckte jag att man verkligen kunde känna gästernas sorg, det gick rakt igenom tv.n, men här tog det ett tag att "bryta igenom isen". Ett ögonblick som jag kände gick rakt igenom hjärtat var efter gudstjänsten när man fick se att hennes älskade djur stod längst kortegevägen. När jag fick se hennes älskade Corgis stå där och vänta med sina snälla hundögon, då brast det för mig och tårarna bara strömmade ner från mina kinder. Jag riktigt kände hur mycket kärlek de hundarna gett henne och tvärtom och då var det väldigt svårt för mig att förbli oberörd. Visst kan det btyckas konstigt att man gråter när man ser en främmande död kvinnas husdjur på tv:n men kärleken från djur till människa är något alldelles speciellt som verkligen berörde på djupet. Det kommer nog att ta ett tag innan jag kan se det klippet igen........