Elins

Redan imorse vid ca 09.00 började danska tv-kanaler sända och ungefär vid 11.00 inleddes prins Henriks begravningsgudtjänst i Holmens kirke i Köpenhamn. Den skedde enligt prinsens egna önskemål med endast närmaste familj och vänner närvarande, han ville inte ha någon stor stadsbegravning så därför var inte några utländska kungligheter närvarande. Det blev en känslosam stund men drottning Margarethe kämpade för att inte bryta ihopa. Vid ett tillfälle tog hon programet högt ovanför huvudet och skymde sitt ansikte. Jag har funderat på det och tyckt att det varit fel att drottningen lett inför ofentligheten under den här tiden. Hon ska väl liksom vara ledsen när hennes man dött har jag tänkt och hört att det här med att hon "skrattat" har upprört danska folket också. Jag tror att det är så att hon har svårt med att visa sina känslor offentligt. Utåt har hon ju alltid haft ett leende på läpparna jag tror aldrig att jag har sett henne ledsen eller upprörd utanför det privata. men det är kanskev inte så lätt alltid ens för en drottning att släppa sin gard och ge efter för känslorna. Det var vid några tillfällen i kyrkan som man såg att hon grät så hon hade ju inte ett stenansikte hela tiden men jag hade bara trott att hon skulle visa det lite mer. Sönerna Joahim och Fredrik verkar ha lättare för det, de liksom svärdöttrarna Mary och Marie var väldigt tagna av stunden. Jag tyckte att prästen hade skrivit en väldigt fin hyllning till prinsen det var som att resa genom hans 83 år långa liv på 10 minuter och jag kände mig verkligen berörd över allt gott somhan gjort för Danmark för han har hunnit med så mycket och vilken resa han gjorde innan bröllopet 1967 när han kom till Danmark från Frankrike och offrade sin utbilning för kärleken den dåvarande prinsessan Margarethe, liksom Silvia, Mary och Marie lämnade han ju sitt hemland för att slå sig ner i ett annat och den resan kan jag inte annat än att tycka att den är beundransvärd.

 

När prins Henrik nu blivit begravd ska han enligt sin sista önskan bli strödd i havet, både i Danmark och nära sitt hmslott Caix i Frankrike där han växte upp. Därmed bryter det danska kungahuset en mångårig tradition, men vad gör man inte för en kärlek som varit så stark, den har uthärdat skilljsmässoykten och tagit hål på den genomgått kriser och förluster men ändå varit så stark. Jag tror inte att det är en klysha: jag tror att kärleken verkligen kan övervinna allt med den rätta vid sin sida, idag nådde en över 50 år gammal kärlekssaga sitt slut. Må du vila i frid, prins Henrik! ):