Starka känslor väcks efter Harry och Meghans intervju
Just nu så är prins Harrys och frun meghans intervju väldigt väldigt eftertraktat nyhetstoff och ett samtalsämne på väldigt många människors läppar. För att citera vad de flesta sakkunniga sagt om detta så har ju inte stomen dragit förbi efter igårkväll när intervjun sändes i bland annat Sverige och Storbrittannien utan snarare exploderat och gjort folk både kritiska och lite fundersamma men många rojalister har framförallt känt sig väldigt arga och brutalt upprörda över detta eftersom de tycker att det är lite som en "pajkastning" på drottning Elizabeth och det högt traditionsbundna huset Windsor.
Jag har ju sett intervjun nu och jag tycker inte att det finns anledning att ifrågasätta så jättemycket och framförallt inte kritisera. Det som Meghan sa i början med rasismanklagelser gentemot henne själv och sonen (som då var ofödd) är det som jag känner grep tag i mig direkt när hon berättade det. En del kanske höjer på ögonbrynen åt det och känner att de har all anledning att ställa sig frågande till om det verkligen har hänt men man ska komma ihåg att när det gäller det brittiska kungahuset så är de som jag skrev tidigare extremt traditionsenliga som jag sa i början och i och med det så är tankarna ich ideologin de har otroligt gammal och förlegad. Mycket innanför slottet handlar ju om vett och ettikett och en massa oskrivna regler kring både det ena och det andra så att jag skulle absolut säga att där utan tvivel har förekommit rasism. Det är ju helt fruktansvärt tänker jag och det är fruktansvärt var det än förekommer men någonstans har jsg väl tyckt att vara kunglig verkar väldigt kul för att man behöver ingenting man har allt man behöver med miljonbelopp i plånboken och mycket mer där till. Men när de båda beskriver såpass ingående det de har fått utstå och när speciellt Prins Harry som växte upp där beskriver hur han känt sig fången så känns det ju lite som ett fängelse kan jag tycka.Det verkar tvärtom inte vara något som man vill vara en del av.
. Sedan kan iallafall inte jag låta bli att kanske dra paralleller till och tänka på på det här med epitet "partyprinsen" som prins Harry omnämndes som i väldigt många år. Kan det vara så att han har känt sig fångad i kungahuset så att han har fått så stor ångest så att han har försökt att "döva den" genom att gå ut och festa?
När Meghan berättade att hon haft väldigt konkreta och uppebara funderingar om att begå självmord för att hon inte fick hjälp. Då tänkte jag liksom att varför hjälper de inte henne? Istället för att hjälpa henne som person och se henne som personen "Meghan så ser de ju henne som "produkten meghan". Det är det jag menar med att ställningen och positionen går före vilket beror på den här flera 100 år gamla ideologin. Det är snarare en skam för hovet att någon i den kungliga familjen lider av psykisk ohälsa. Det får deras "organisation att sättas i ännu mer "dålig dager" och då "befläckas deras rykte och därefter är det inte lika rent och fint som innan. Istället så ska då en medlem gå och må dåligt och ha självmordtankar för att de vägrar "ta tjuren vid hornen"? Hur går det ihop? Helt upp åt väggarna tokigt.
Jag har funderat och jag tror att de hela tiden har varit lite emot Meghan för att hon har kommit in som lite av en frisk fläkt med lite nya idéer kring modernisering av det här urgamla och det kan inte buckinghsm palace se för det är en ännu större skam i sig. Jag kom osökt när den här delën ang psykisk ohälsa drogs upp att när vår kronprinsessa var sjuk i annorexi så fick hon ju hjälpen. Hon skixckades till Yale och fick hjälp men när Meghan bad om samma hjälp så fick hon inte det så man
ser verkligen vilken skillnad det är mellan länder.
Sedan kunde jag ju inte låta bli att dra paraller till den intervju som Diana gjorde 2 år innan sin död med samma typ av avslöjanden. Man kan tydligt se likheten mellan de här 2 intervjuerna och det var därför som Harry sa "med rädsla för att historien skulle bli upprepad som han nu valde att ta steget tillbaka. För jag tror att det med mycket annat såklart att det kan ha varit det som lett Diana mot sin död för att Diana hade massiva psykiska svårigheter vilket hon själv vittnar om i den intervjun men även då liksom nu så blundade man för det också fick det de tragiska konsekvenser det fick. (Nu menar jag inte att anklaga slottet för Dianas död såklart men det har nog ändå varit en liten del av orsaken och då tänker jag på den omänskliga press och stress de fick henne att känna.'